Mia fick hem papper om att hennes ansökan om dubbelt medborgarskap godkänts.
- Åh, min svenska flickvän! Vill du att jag ska baka något gult och blått för att fira?! 
- Eeeeh, nej tack det är bra.
- … att jag ska.
Ja men då säger vi väl att det är den nya prinsessan vi firar då. Eller bägge två. Hade jag haft en folkdräkt hade jag plockat fram den.
Och aldrig mer ska jag baka nåt i gult och blått, det ser ju skitläskigt ut!
Självklart ska man ha ätit en semla idag, men just nu erkänner jag att tre kanske inte var heeelt nödvändigt. Ja, jag är lätt illamående. Å andra sidan kan det vara det som krävs för att nu hålla semmelsuget borta i ett år till.
Resten av dagen har spenderats på IKSU där det filmades. Riktigt kul och nyttigt att vara med på! Film är roligt!
Skam den som ger sig, tänkte jag och gjorde ett nytt macaronförsök under helgen. Och ser ni de gula? Ser ni hur söta de är? Att de fick den lilla foten men utan att bli toppiga eller spricka? Lyckan! Och ja, det är nästan skrämmande vilken hemmafru jag börjar bli, men Mia klagar i alla fall inte.
Att jag sen sitter på huk ute på balkongen och försöker fota dem medan känseln sakta försvinner från mina fingrar är också vettigt, ja.
Det är mycket som kan gå fel när man gör macarons (tro mig, jag har googlat). Är det inte mandelmjölet som inte är vägt och siktat rätt så är det äggvitorna som är för kalla. Och rör man för mycket i smeten blir det pannkaka av allt men rör man för lite bildas luftbubblor och kakorna spricker. Macaronbakning i praktiken, 30 hp borde finnas på alla universitet.
Sist jag testade, för några månader sen, gick det jättedåligt och jag svor på att inte göra dem igen. Men så fick jag för mig nåt igår. Och se så söta de blev! Visserligen väldigt toppiga (som små rosa bandet-bröst, ja), men det är helt klart bättre än att de blir platta.
Så nu vill jag göra fler igen. Med citronkräm. Och svarta lakritsmacrons. Så om nån har lust att stå och skålla mandlarna samt mala dem till mjöl åt mig är det bara att höra av sig.
Man får smaka.
Se så fina tygkassar Balettakademien Umeå har till försäljning nu! Finns även i svart, med två olika tryck att välja mellan och kostar typ inget. Ja och så är de anledningen till att jag får gå på dancehall, hiphop, house och liknande denna termin.
King, som vi hade sagt i Haparanda.
Tävlingen “sommarens höjdpunkt” avgjordes nog idag när detta landade i brevlådan.
När jag fotade ett bröllop i somras lyckades jag nästan övertyga bruden om att hela dagen faktiskt handlade om mig, jag menar bröllopsbilderna är väl ändå viktigast? Precis. Tydligen hade även brudtärnorna och de som gjorde tårtan tyckt ungefär likadant, men de förstod väl inte bättre.
Och jag vill inte försöka stjäla strålkastarljuset från någon den här gången, men alltså… brudtärna! (För jo, i år slår det fotografen..) Vilket innebär att jag faktiskt måste hitta världens finaste sommardrömsklänning, och sen skriva typ världens bästa tal. Ett sånt där som får alla att skratta och gråta om vartannat och tillslut strunta i att sminket rinner och torka sig i bordsduken. Och så rungande applåder på det. Ungefär så.
Pressen.
Under helgen i Stockholm passade jag på att filma systerdottern lite, men förväntade mig att inte kunna använda materialet överhuvudtaget då min dator tidigare fått både hjärtflimmer och blodproppar varje gång jag gjort ett försök till att redigera film. (Ja, varför tror ni det bara blivit stop motion egentligen?)
Men tydligen hjälpte det att tömma datorn på flera års bilder! Vem hade kunnat ana det? Ja okej, några stycken kanske…
Det är filmat med min Canon EOS D60, 50 mm 1,8.
Önskar att fokusbytena gick mjukare, men det var inte lätt att styra den manuellt och försöka följa ett barn som inte sover… jaja. Övning övning.
Hur som helst tänkte jag att det kunde vara kul att göra en liten film med henne en gång per år iaf. Nu har jag ju 12 hela månader på mig att planera så att nästa kan bli bättre!
